Vilka vänner kan man lita på?

Framsida 

 

 

 

 

Baksida

 

 

 

Nu har den nya boken "Vilka vänner kan man lita påkommit ut! Den går att köpa i följande web-butiker:

Vulkans egen web-butik:

 http://www.vulkanmedia.se/butik/bocker/vilka-vanner-kan-man-lita-pa-av-kjell-erikson/

 Adlibris nätbutik:

http://www.adlibris.com/se/bok/vilka-vanner-kan-man-lita-pa-9789163756573

och Bokus:

Vilka vänner kan man lita på? av Kjell G Erikson (2014)

CDON:

http://cdon.se/b%C3%B6cker/erikson%2c_kjell_g/vilka_v%C3%A4nner_kan_man_lita_p%C3%A5%3f-27448138

Välj var du vill köpa den. Pris och fraktkostnad varierar något.

 

Vill du köpa direkt från mig? Gå till Köpa direkt

 

Recension:

I DD 2014-08-19

http://www.dalademokraten.se/kultur/bocker/byggfusk-fiffel-och-knark-i-haltande-debutroman

 

 

Första kapitlet:

Till toppen av sidan

Del 1 - Dubbelt svek

1.

Fredag 1987-08-21

Jag höll telefonluren mot örat. Flera signaler gick fram och jag väntade otåligt på att någon skulle lyfta luren i andra änden. Just som jag tänkte ge upp och lägga tillbaka luren i vägghållaren hörde jag hur det klickade till och någon svarade.

”Hallå, det här är Lotta Wijk ögonmottagningen.”

”Jag söker ögonläkare Pernilla Sandén, finns hon där?”

”Hade ni bokat tid?”

”Nej, jag är hennes man Wille Nordh.”

”Jaha. Nej hon gick för sådär en kvart sedan. Hon skulle visst iväg och handla för att åka ut till sitt sommarställe.”

”Bra då vet jag att hon är på väg. Jag ringer från stugan. Tack så mycket.”

”Det var så lite… Jo, grattis förresten!”

”Grattis? Till vad då?”

”Till den väntade tillökningen, ja ursäkta men beskedet från graviditetstestet ligger här på hennes skrivbord så jag kunde inte undgå att se det.”

Det hon sagt kom som en överraskning. Jag visste inte vad jag skulle säga. Jag stod där tyst en stund. Det måste vara något missförstånd, hann jag tänka.

”Graviditetstest? Vilket graviditetstest?”

”Pernillas, men visste du inte om det?”

”Njae, faktiskt inte.”

”Oj förlåt, nu har jag visst gjort bort mig. Hon ville säkert berätta det själv.”

Pernillas graviditetstest, har hon gjort ett sådant? Och det är positivt! Men… det innebär ju…, jag fann mig snabbt och sa:

”Ingen fara, vi har längtat efter barn så det är bara roligt.”

”Så klumpig man kan vara. Jag tänkte mig inte för. Sånt här kan ju vara känsligt. Snälla du… säg inte att jag har berättat.”

”Nej, jag lovar. Hon ville säkert överraska mig, jag ska hålla masken.”

Jag log för mig själv och tyckte just då att denna Lotta Wijk var helt underbar som gett mig ett sådant glädjebesked.

”Men då vet jag att hon är på väg. Tack ska du ha”, sa jag och la på telefonluren.

Jag stod framför det stora panoramafönstret i min sommarstuga och blickade ut över den stora sjöns vattenspegel som glittrade av solblänket.

Så hon har alltså gått den senaste tiden och burit på denna hemlighet för att kunna överraska mig. Och snart kanske jag skulle få ytterligare en sak att glädja mig åt. Under fredagen hade jag gjort klart ett anbudsarbete för ett kontrakt som skulle kunna bli vändningen för den byggfirma som jag och min kompanjon drev tillsammans. Med det upplägg jag gjort borde vi få kontraktet. Ekonomin hade kärvat ett tag efter ett par förlustaffärer, men fick vi det här kontraktet skulle det täcka förlusterna med marginal.

Jag gick ut och plockade upp några verktyg från marken för att slutföra några snickeriarbeten på stugan. För ett par år sedan byggde jag ut stugan så att det nu fanns två rymliga sovrum, dusch och toalett och en storstuga med modernt kök. Jag hade lagt ned många arbetstimmar och jag var stolt över att ha gjort allt själv. Hängrännorna skulle ha satts upp för länge sedan, men det hade inte brådskat. Marken var väldränerad, så det var aldrig någon risk för fukt under husgrunden. Men försommarens ihärdiga regnande hade inneburit att det hade stänkt upp vatten och smuts nedtill på ytterväggen. I längden var det inte bra för väggytterpanelen. Men nu var det åtgärdat. Det var bara en rensventil i stupröret som skulle på plats. Sedan var allt klart.

Jag kunde inte släppa tankarna på att Pernilla var gravid. Hur lång tid kunde det vara till förlossningen? Hur länge hade hon vetat? Hon måste ha vetat eller anat det en tid. Kanske väntade hon på rätt tillfälle att berätta. Gulligt av henne i så fall. Vi hade ju knappt sett varandra den senaste månaden. Hon jobbade mycket övertid och jag hade haft fullt upp med anbudsarbetet.

Vi hade pratat om att skaffa barn många gånger. Det kanske var jag som ville det mest. Hon hade hela tiden sagt. ”Ja vi ska ha barn, men inte just nu”. Hon var en karriärmänniska. Jobbet gick före allt annat. Kanske det var därför hon inte hade sagt något. Det fanns säkert någon förklaring och snart får jag veta. Nu ska vi ha en mysig helg tillsammans.

Hon var verkligen vacker. Ibland undrade jag hur hon kunnat välja mig. Hon var inte bara vacker, hon var dessutom intelligent, trevlig och belevad. Hon hade ett vinnande sätt. Jag hade bjudit med henne vid många middagar där vi knutit viktiga affärskontakter i firman. Vid sådana tillfällen hade jag känt mig stolt över att ha henne vid min sida.

När jag jobbade på med det sista på rensventilen försökte jag frammana bilden av Pernilla. Jag såg bilden av en ung kvinna framför mig. Hon vände sig emot mig med ett leende. Men det var inte Pernilla. Det var Mia, min första förälskelse och min stora ungdomskärlek. Vi träffades på ett par skoldanser och jag var gränslöst förälskad. Jag var nästan säker på att känslorna var besvarade. Men så träffade hon någon annan och blev med barn. Vem det var fick jag aldrig veta. Hon var bara femton när hon fick barn. Jag stannade upp och såg mot de blågröna skogklädda bergen på andra sidan sjön. ’Hur har hon det nu tro? Hennes dotter borde vara tonåring idag.’

Jag rycktes ur mina funderingar och sa tyst för mig själv:

”Nej nu får du skärpa dig Wille. Varför står du och tänker på Mia? Nu är det Pernilla som gäller och nu ska vi bilda familj.”

Jag tittade på klockan, Pernilla borde komma om någon timme. Vi hade tänkt vara i stugan över helgen. Hon hade haft kvällsjour på sjukhuset och för en gångs skull var hon ledig resten av helgen. Egentligen jobbade hon för mycket. Det var ständigt personalbrist på sjukhuset och hon ställde alltid upp. Vi fick ofta ställa in saker vi planerat att göra tillsammans eftersom hon blev ombedd att jobba över.

Vi har bott tillsammans i fem år och varit gifta i fyra. Ett barn kommer att innebära stora förändringar. Vi har en stor tvårummare inne i stan och vi har fritidshuset med sitt underbara läge nära sjön. Lägenheten kan lätt bytas mot en större. Fritidshuset är perfekt för en barnfamilj nu när jag fått till det så bra. Med bara drygt två mil till stan kan vi nyttja stugan ofta.

 

Till toppen av sidan