Skamrelaterat våld

Idag är det den internationella kvinnodagen. Kanske en lämplig dag att ta upp ett uttryck som jag har mycket svårt för. ”Hedersrelaterat våld”. Jag avskyr det som uttrycket sägs stå för och jag avskyr nästan lika mycket att uttrycket används för det som det sägs representera.

Varför?

Jo för mig är uttrycket heder något positivt. Det som är hedervärt är någonting bra. Ja ja, jag vet att man inte menar så när man kallar det för hedersrelaterat våld. Man använder begreppet eftersom det heter så när någon, oftast en man, ska försvara sin familjs heder. Om det så ska ske med våld. Att använda begreppet på det sättet är enligt min mening ett sätt att erkänna våldsutövarens argument för sina våldshandlingar.

Enligt all internationell rätt och FN-s stadgar om mänskliga rättigheter så finns det inget försvar för att utöva våld mot och ännu mindre döda andra människor. När det sker och i synnerhet då det gäller egna familjemedlemmar eller släktingar är sådana handlingar så långt ifrån hedervärda de kan komma. I mina ögon är den som utövar våld mot en fysiskt svagare person en mycket liten människa. Jag menar att sådana handlingar är både fega och skamliga.

I sagan säger man ”Den som är stor och stark måste vara snäll”. :)

Det vore enkelt att påstå att det här enbart är ett invandrarproblem. Jag menar att tendenserna finns även bland ”ursvenskar”. Framförallt om man går tillbaka några årtionden i tiden. Den som utövar sådant våld är oftast en person, invandrad eller ”ursvensk”,  som känner sig både misslyckad och missanpassad.  Med sin snedvridna världsbild har sådana personer ett mycket smalt begrepp om hur en familj ska se ut.

Eftersom  sådant våld bara är skamligt och inte ett dugg hedervärt och våldshandlingarna utlöses av skamkänslor borde vi kalla det för "Skamrelaterat våld".

8 mar 2013