"Hedersrelaterat våld"

Det här ämnet har jag bloggat om förut. Men jag blir så upprörd när jag hör begreppet ”hedersrelaterat våld” att jag inte kan låta bli att ta upp det igen.

Jag sitter vid datorn och roar mig en stund med ett strategispel. I bakgrunden hör ja TV-n som är på med låg ljudvolym. Det är programmet ”Malou efter tio” och man pratar om ”hedersrelaterade brott”.

Först intervjuas en kvinna från Iran som fått sitt ansikte förstört av syra som hennes äkta man kastat mot henne. Därefter kommer en kvinnlig advokat som arbetar som målsägarbiträde för kvinnor som utsätts för våld i hemmet. Hon berättar om ett arbete som bedrivs för att förmå regering och riksdag att förtydliga och skärpa lagstiftningen för brottslighet som faller under begreppet ”hedersrelaterat våld”. Jag ryser till och lyssnar mer skärpt när jag hör ad man talar om.

Varför blir jag så upprörd över det här ämnet?

För det första så känner jag en djup avsky för de beteenden och handlingar som utförs inom ramen för detta begrepp. För det andra så blir jag upprörd över uttrycket som sådant. Uttrycket sänder helt fel signaler till de som utför handlingarna.

De flesta i vårt land har växt upp i en kultur där vi lärt oss att högakta och respektera individens frihet, jämlikhet mellan könen och människors lika värde. Vi har tagit del av debatterna i media och tar starkt avstånd från denna typ av kriminalitet.

Men det kommer allt fler människor till vårt land som levt under helt andra villkor. Många kommer från totalitära diktaturer, oftast med religiösa bokstavstrogna bibel- eller koran-tolkare som har helt andra synsätt än vad vi har i vår kultur och i vårt samhälle. Dessa konstateranden är inget försvar för våld mot kvinnor, snarare en förklaring. Dock ska vi se upp med att slå oss för bröstet alltför mycket. Våld mot kvinnor är tyvärr alltför vanligt även i vårt upplysta (?) samhälle. Och då syftar jag på oss så kallade ”ursvenskar”. Dessutom är det inte många år sedan tvångsgiften och ”resonemangsäktensap” var vanligt förekommande .

Vad menar jag då med att uttrycket ”hedersrelaterat våld” sänder fel signaler?

Jag förstår överhuvudtaget inte hur man kan sortera in en mängd fullkomligt vidriga och avskyvärda handlingar under begreppet heder. Uttrycket heder är för mig något positivt och eftersträvansvärt. Vi har uttryck som ”hedersman”, ”all heder åt honom/henne”, ”hedersam förlust”, ”han/hon hedrades med ett speciellt omnämnande” och så vidare. Det syftar på att man gjort något bra! Trodde jag…

Men… genom att benämna viss typ av våld mot kvinnor som ”hedersrelaterat” så hävdar jag att man ger ett försvar och ett argument för de handlingar man vill motarbeta.

Vi tar ett exempel:

En ung kvinna, Magdalena, 16 år, går sitt första år på gymnasiet i en medelstor svensk stad. Magdalena kommer från ett land i mellanöstern och kom till Sverige för tolv år sedan när familjen flydde undan förföljelse av vissa grupper i samband med en politisk konflikt i hemlandet.

Fadern har inte lyckats få något stadigvarande jobb. Han mår dåligt, går mest hemma och drömmer om gamla tider och hoppas en dag kunna återvända till hemlandet. Trots tolv år i Sverige har han svårt med det svenska språket.

Fadern planerar ett bröllop för dottern med en avlägsen 35 årig släkting. Dottern vägrar och hotar med att fly från hemmet om fadern förverkligar sin planer. Då rinner sinnet på fadern och han misshandlar dottern svårt. För att inte skador och blåmärken ska upptäckas låser han in dottern i två veckor.

Så fort dottern kommer ut från sitt fängelse går hon raka spåret till polisen och anmäler fadern. I väntan på rättegång ser fadern en tidningsartikel om fallet Magdalena. Man kallar brottet för ”hedersrelaterat våld”.

”Till och med svenskarna förstår att jag måste upprätthålla familjens heder”, tänker fadern. Visserligen är det olagligt att misshandla någon, det förstår han. Men ibland är det viktigare att försvara familjehedern än att strikt följa alla lagar. Han har handlat rätt, tänker han, inte utan stolthet. ”Klart att jag/vi måste upprätthålla familjens heder. Vad ska släkt och vänner annars tycka om mig/oss. Familjehedern är mer värd än de konstiga svenska lagarna.”

 

 

Tyvärr så kan jag inte finna något hedervärt i det beskrivna fallet. Bara ett uselt, skamligt beteende. Att kalla det ”Hedersrelaterat våld” har en konserverande effekt.

Att benämna det hedersrelaterat är att ta till sig förövarnas språkbruk.

Heder är för mig ett fint och positivt uttryck.

Jag har ingen universallösning på vad man borde benämna det, men jag tycker att ”Skamrelaterat familjevåld” är ett betydligt mer beskrivande.

Jag är övertygad om att förövarna skäms för vad de har gjort och vad de gör. Först skäms de inför släkt och vänner att de inte lyckats uppfostra sina barn enligt gamla seder och traditioner. När de begått sitt/sina brottsliga handlingar och blir åtalade får de inblick i helt andra normer och synsätt på vad mänskliga rättigheter betyder, kvinnors och mäns lika rättigheter mm. Finns det den minsta intelligenta förmåga att analysera och reflektera så kommer dessa män att skämmas för vad de gjort. Men då är skadan redan skedd! I de fall en dotter har mördats är skadan dessutom irreparabel.

Begreppet ”Skamrelaterat familjevåld” tror jag skulle sända mycket tydligare signaler till förövarna. Om bara en enda fader (moder), broder, make eller annan familjeföreträdare skulle reflektera, skämmas och förstå så att de ändrar sitt beteende så att de förändrar sitt beteende INNAN något allvarligt brott begås, så vore det värt mödan att undvika det nu använda begreppet.

9 mar 2016

Comments powered by Disqus